Hjortron

Historik och Ursprung.

 

De enkönade blommorna sitter oftast ensamma och är stora och vita. Till skillnad från övriga arter i växtsläktet rubus saknar hjortronet självpolleneringsförmåga , vilket beror på att hjortronet är en tvåbyggare , det vill säga att han- och honblommorna sitter på olika individer. Hjortronets frukt kallas i dagligt tal för bär , men består egentligen av flera större stenfrukter . Frukten är till en början röd, hård och omsluten av foderbladen , men allteftersom den mognar blir den gulare, mjukare, och saftigare samt frigjord från de då nedvecklade foderbladen.Själva hjortronplantan är mycket köldtålig och kan klara temperaturer ned till -40 °C. Hjortronets blommor är däremot känsliga för frost, vilket innebär att en kall frostnatt under blomningsperioden frostskadar blomman och att fruktsättningen uteblir. Hjortronet är känsligt för salta och torra förhållanden och föredrar blöta myrar, mossar och kärr. Lågt pH-värde och mycket sol är dessutom väldigt viktiga faktorer.

I Sverige växer plantan i fuktiga marker i nästan hela landet; från fjällområdena i Lappland i norr till Skåne i söder, med undantag av Öland där den saknas. Hjortronet blir mellan 10 och knappt 30 centimeter hög och har krypande jordstam. Bladen är njurformade, sågade och fem- till sjuflikiga. Hjortronet börjar blomma i juni-juli i norra Sverige, men redan i maj i södra Sverige.

De mogna bären används främst till framställning av sylt, men även till likör och te. Försäljning av självplockade hjortron var fram till 1960-talet en viktig inkomstkälla för många personer boende i norrländska kommuner. Under riktigt goda hjortronår kan den totala skörden av hjortron i Sverige bli flera hundratals ton. Det finns flera svenska synonymer för hjortron, bland annat mylta (används i Jämtland), multebär, myrbär (används i Härjedalen), "snatterbär" (i Ångermanland) snåtterblomma, snåttren och solbär. Det sägs att redan under vikinga tiden packades hjortron i trätunnor för att ätas till havs mot c-vitaminbrist under längre färder.

 

 

Hälsa och Nytta.

Hjortron innehåller mycket  C-vitamin. 100 g hjortron innehåller cirka 63 mg C-vitamin. Bäret innehåller vidare A-vitamin och besläktade ämnen, E-vitamin, K-vitamin, jod, natrium, kalcium, zink, magnesium, järn och fosfor.

Hjortron har används mot smärtsam menstruation och mot diarré. Det tros också kunna hjälpa mot infektioner och trötthet vilket kan ha sin orsak i att brist på C-vitamin var vanligt förr vilket ger bl.a. infektionskänslighet.

 

Användning och ide.

Hjortronsylt till pankakor, våfflor, chokladkakor, friterad camenbert och varm hjortronsylt till vaniljglass är klassiker för många.

Att göra parfait eller pannacotta med hjortronsylt är fantastiskt.

En ny trend är att blanda hjortronsylt med cream frech för att använda som sås till rökt, främst ´rökt lax och rökt fläskfile.